Sparkföret tog tvärt slut!

Förra veckan när jag promenerade till jobbet var det nästan för mycket snö och till det lite för smala trottoarer på grund av all snö för att köra spark. Så hände något i helgen. Det gick från minus till plus och med ens är det tvärslut på sparkföret. Det var ingen lek att försöka ta sig in med bilen till gården i söndags när vi kom från Nikkaluokta. Hela Tvärgatan var en enda smörig snösörja, å grannen satt mycket riktigt fast i hela härligheten när vi så lägligt kom till infarten, så vi fick knuffa loss honom tills han kom ut på fast mark - den sen tidigare välskrapade huvudgatan. Peter tog sats och med vår tunga fyr-hjulsdrivna bil så gick det rätt bra om man tar fart, medan Jonatan insåg att det inte ens var någon idé att försöka attackera Tvärgatan med sin bil utan hittade sig en parkeringsplats några kvarter bort hos farmor. Traktorer och vägskrapor har nu under gårdagen jobbat för högtryck för att få bort snösörjan från alla smågator så att det ska bli körbart överallt igen. Det här är bland den absolut tråkigaste tiden som finns i stan. Snöhögar som svartnar allt mer, slask, grus och allmänt trist. Det dröjer ännu minst en månad innan snön ens ser ut att vilja smälta bort och efter denna mycket snörika vinter lovar jag att det är massor som ska smälta...

Kiruna den här tiden står i bjärt kontrast till hur ljuvligt underbart det är att vara ute på fjället den här perioden. Med de vita vidderna runt omkring sig, solen som värmer och snart har det tinat fram barfläckar där man kan slå sig till ro, göra upp eld och förtära sin medhavda matsäck och bara känna vårsolens strålar. Det är bara såå underbart!

Kommentera här: