En arbetsdag bland andra

Det är mörkt ute när jag slår upp ögonen klockan 6 på morgonen och än är det några timmar bort innan det ljusnar. Termometern visar på – 33 grader. Inte mycket att göra något åt. Arbetet går då absolut inte att ställa in bara för att det är lite kallgrader. Det är bara att packa matsäcken å se till att man har ordentligt varmt på sig. Jag kan förstå att många nog tänker:-Var finns skyddsombudet? Vara ute och jobba i 33 gradig kyla kan ju bara inte vara tillåtet.

 

Men nu handlar det inte om oss människor, nä nu har vi faktiskt renarna att sätta i första rum. Det är skiljningsgärde i Kaitum. Renarna har redan varit i hage i några dagar och det börjar bli bråttom att bli klar med gärdet så att vi får släppa ut renarna igen. I synnerhet när det blir så låga temperaturer för givetvis behöver även renarna få beta i lugn och ro för att hålla sig i bra trim som alla andra levande varelser, och framförallt under vintern då man aldrig kan veta hur betet ser ut.

 

När jag kommer till hagen är där redan fart och rörelse. De värmande eldarna sprakar i flera av fållorna, och kaffekitteln pyser av nykokt kaffe. Arbetsfolk strömmar till från alla håll likt myror vid en myrstack. Så är det dags med det hårda, intensiva arbetet att skilja ut och fånga in ren efter ren från den stora hjorden, ta dom till vår fålla, räkna och vaccinera dom. Min uppgift den här gången är att föra protokoll. Hålla i pennan och sätta ett streck för varje räknad ren. Låter ganska simpelt va i jämförelse med folket i hagen som får slita och dra i renar som stretar emot och absolut inte vill gå åt det håll vi vill. Men en sån här dag hade jag hellre varit en av dom som dragit ren – det är lite lättare att hålla värmen då än när man får stå still med pennan i högsta hugg. Jag lovar att jag har nog aldrig uppskattat vår eld så mycket som den här dagen. För inte är det helt enkelt att hålla värmen vare sig i fingrar eller fötter när det är så kyligt. Även om arbetet nu är hårt och intensivt under några få, men långa arbetsdagar så är det också en speciell känsla att vara här på gärdet bland alla människor och renar.

Arbetsdagen slutar först när vi sett till att renarna har det bra i vår lilla fålla. Att där finns hö och löv så dom har något att äta under natten. När dagen gryr imorgon är det dags att påbörja flyttningen med vår lilla flock till de marker där våra renar ska vinterbeta i år.  När vi så äntligen är hemma igen har klockan redan passerat 22 så det blir en sen middag innan jag kryper i säng och ovaggad somnar gott.

 

 

Kommentera här: