Igår avslutades Keb Classic. En skitour tävling i högalpin miljö för två klasser, en touringklass och en alpin klass. Den alpina har lite mer höjdmeter - men jag tycker att touring klassen har nog så många höjdmeter i sin bansträckning. Å jag kan bara ödmjukt säga en sak: Dom är så otroligt himla duktiga som deltar. För ni ska bara veta att det är inte nog med att man ska upp och ner för diverse fjällsluttnigar här i Kebnekaise området. Bitivs är det inte bara brant utan rejält himla brant. Till det så får man lägga helgens väder. Det har blåst. Å då menar jag inte nån smekande sunnanvind, ja jag menar inte heller nån frisk vårvind utan nu snackar vi storm på fjället!!! Snödrev och flatljus och en vind som man måste luta sig rejält mot för att inte trilla omkull. Stundtals har det kommit någon snöby också. Ja en vanlig människa hade nog funderat både en och två gånger innan man ger sig ut på fjället i det här vädret. Men icke sa nicke. Har man anmält sitt deltgagande till Keb classic så står man där på startlinjen vid fjällstationen och väntar på startskottet.

 

Japp - där kom det och de tävlande ger sig iväg och det ser lite ut som en vasaloppsstart, klungan ger sig iväg och försöker få en så bra position som möjligt men ganska snart så är startfältet på ett enda led som strävar upp mot storsten högt ovanför fjällstationen uppför, uppför.... En av de där svarta prickarna högt uppe på sluttningen är Tove - Marits dotter.

 

Vi hade tänkt att ta oss upp till kontrollstationen på Kebnetjåkka och började vår färd uppför Jökelbäcken. Halvvägs uppför fjället mötte vi stormen!!! Första dan kom dom snabbaste i mål efter tre timmar och de som tog mest med tid på sig klarade banan på åtta. Å ja, vi vände... Men jag var i alla fall vid mållinjen och mötte upp Tove och hennes lagkamrat Carin när de efter många timmar på fjället i blåsten kom i mål. Blöta och möra, men så glada över att ha genomfört dagen och kanske än mer glada över att få komma in äta, duscha och få en välbehövlig vila inför dag två.

 

Andra dan bjöd på mera soligt väder - men inte hade det mojnat utan det blåste etter värre. Så tävlingsledningen fick ändra bansträckningen. För tävla det skulle man!! Men tack vare vinden fick man dra ner på höjdmetrarna och gjorde en kortare bansträckning. Touring klassen körde den ett varv medan alpina klassen körde den två varv. Att man var tvungen att lägga om banan gjorde att den blev litepublikvänlig eftersom de tävlande passerar fjällstationen ett antal gånger. Vi som publik tog vår upgift på allvar och hade koll på när Tove passerade och stod förståss på rad och hejade på när de passerade och givetvis stod vi i målfållan när de passerade mållinjen.

 

Ni är så otrotligt grymma tjejer - vilken bedrift!!!

 

 

Rapport från ett stormpinat Kebnekaise  

 

Hårda vindar varvat med en och annan snöby...

 

 

 

Trogen publik och tuffa deltagare....

 

 

 

 Glada tjejer i mål!!!