När facebook används helt rätt...

I lördags när jag surfar in på facebook blir jag först alldeles kall och hjärtat börjar slå fortare. Jag vill inte tolka det jag läser... Men man kan inte skriva "vila i frid" om inte någon gått bort. Full av farhågor öppnar jag hans logg och ser en mängd sådana meddelanden. Jag vill inte tro att det är sant. Jag ser att en annan av mina vänner har skrivit något på hans logg så kvickt slänger jag iväg ett sms å undrar vad som hänt. Niklas ringer upp mig å jag kan bara få det värsta bekräftat. Jonas lever inte längre. Jag vill inte förstå. Jag kan inte tro att det är sant. En kille lika gammal som min egen son, en konfirmationskamrat. Men hallå jag vill bara skrika rätt ut "Men Jonas du hade hela livet framför dig...." Men stumt sitter jag där å det kretsar bara en fråga i mitt huvud: Varför? Jag vet bara att jag delar den känslan med alla andra runt omkring Jonas.

Men så händer något på facebook. En av hans vänner öppnar en grupp: "Till minne av Jonas"

Men helt fantastiskt vilken mötesplats. Så många människor som lägger in bilder och minnen. Jag blir så rörd och berörd. Jonas känns helt levande. Somligt skrattar jag åt å känner att ja men klockrent det ÄR Jonas och somligt får tårarna att stiga. Men när jag ser att Jonas egen mor också skriver på loggen, rinner tårarna och med ens förstår jag vilken fantastisk fin grej det här blev. Hur viktig den kan bli för de allra närmaste. Men också viktig för alla att få dela med sig av sin sorg och att på något sätt försöka ta in det obegripliga som hänt. Det gör mig så ont för Jonas egen familj, vilken smärta och vilken sorg. Men att kunna få så många bilder och ord från alla möjliga och omöjliga håll måste ju vara något fantastiskt.

Jonas, en kille mitt i livet. Så glad, så full av energi och engagemang. Jonas, en vän, en bror och en son. Jonas som gjorde det omöjliga möjligt. Jonas som fick människor runt omkring sig att skratta. Mitt första möte med dig var på Sáminuorras förbundsmöte i Funäsdalen. Rätt vad det är kommer du och Janni - ni har bytt koltar med varandra! Janni så full i skratt och du helt oberörd... Minnet får mig att le. Jonas så full av upptåg.

-Jonas hoppas du funnit ro i din själ och att du får vila i frid.
Kram Ylva